Något av dom värsta känslor jag vet, gör så ont. Att behöva sakna. Smärtan får mig att skrika, tar hellre tomhetskänslorna än den förbannade saknaden.

Finns inte ord för hur mycket jag saknar dig, er, henne, honom, dom, det.

Jag tappar lusten, orken och viljan. Vad är då meningen med försök, om jag ändå inte bryr mig längre?

Jag är trött på försöken, trött på att ge upp och se på när jag misslyckas.

Förlåt mamma, för att jag inte kan vara en bättre dotter. En friskare, normalare dotter. En som skulle fått dig slippa allt det här. Förlåt för alla hemska ord jag skriker till dig, jag menar dom inte.

Jag vill leva så nära döden, att jag inte vet om jag överlever dagen.

Det här är kärlek för en kväll, men det gör mig ingenting alls.

Är himla trött nu, tröttheten smyger sig på och slår till när man minst anar det. Pang och boom liksom. Ja, tack tack. Fryser som aset nu, sitter jag möjligtvis i en frys utan att veta om det? Har byltat på mig tjockiskläder och sitter med två koppar te som ryker, kan ju låtsas att det hjälper lite i alla fall.

Blev inget möte idag, pga att jag blev försenad. Min buss var sjukt sen, så jag missade min andra buss och fick istället gå på möte, sitta i en busskur och frysa häcken av mig. Mums så trevligt! Not.

xoxo C

Dagens humör: trött, men peppad.

Dagens planer: pyssla ihop thinspo, träna, sova.

Dagens nedräkning: 36 dagar kvar.

Dagens låt: Annie's - The Huntingtons.

Dagens önskan: att bli rik. 

Dagens smink och hår: osminkat och slarvigt trassel.

Dagens kläder: mjukis.

Dagens saknad: esklingen.

Natasha Poly är vacker <3