God morgon! Idag var det ganska svårt att komma upp ur sängen, ville inte alls. Låg och muttrade ner i madrassen med kudden över huvudet. Övervägde säkert tretton gånger huruvida jag skulle stanna hemma eller om jag skulle gå till skolan. Det blev det sistnämnda. Är bara så otroligt meningslöst att skolka, den enda som bryr sig och den enda det skadar - är Dig själv. Så nej tack. Jag ligger redan efter som det är, varför göra det värre liksom? :)

Så jag gissar på att det är ett steg framåt iaf..?

Vågen var genomlidlig idag, går åt rätt håll och det är positivt. Men det är långt ifrån okej! Det är för mycket och bara pinsamt, men snart är det borta. Rasa ska jag göra och jag har börjat. Jag börjar närma mig första delmålet, okej det är några kilon kvar, men jag måste ha något att se fram emot.

Idag älskling, vi kan denna dagen också<3

xoxo Caspian