detta går inte längre!

Back again.

Jag vet inte alls hur jag mår egentligen. Inte bra i alla fall, så mycket kan minsta barnunge lista ut.

Jag märker hur jag mer och mer tappar intressen, orken, viljan... Inför allt. Jag vill inte göra någonting, inte träffa vänner eller något som jag egentligen tycker är kul. Eller gjorde i alla fall.

Verkar som jag är på väg ner i en djup depression, en riktigt mörk en. Tyvärr så passar den inte in alls nu. Okej, man kan inte schema-lägga deppigheter, även om det skulle underlättat ibland. Bästa hade ju varit om depressioner inte existerade. Men nu gör dom det.

Vad jag menar med att det inte alls passar sig nu, är att min skolgång har tagit alldeles för mycket stryk av mitt mentala psyke. Känns som tiden börjar rinna ut för mig...

Sedan förlorar jag dom få vänner jag har kvar, dom som inte vet hur jag har det. Dom som blir rädda, drar sig undan för att dom inte förstår eller själva mår dåligt. Jag klandrar dom inte alls. Jag själv har gjort (och kan göra) så. I slutändan måste man ju överleva själv. Och man kan tyvärr inte hjälpa alla med allting här i världen.

Senast jag var i en riktigt djup depp period var för ett år sen, depressionen höll i sig till början av sommaren. Då någonstans släppte det lite, men jag mådde fortfarande dåligt - bara på ett annat sätt.

Just nu har jag den där känslan när jag inte orkar bry mig, eller ens hittar kraft till att göra mig i ordning nu på morgonen. Jag sitter mest och stirrar tomt ut i ingenting...

--

God morgon! Jag har inte sovit inatt, så nu har jag varit vaken i 26 timmar lite drygt. Åh jippie så pigg man kan känna sig... Eller än så länge är det inte särskilt farligt faktiskt. Är ju hemma och kan ta det lugnt än så länge. Däremot skolan kan bli ett mysterium! Hur jag ska kunna hålla mig vaken, hänga med och arbeta i övrigt vet jag inte alls... Men men. Jag får skylla mig själv eftersom jag aldrig gick och la mig. Började gårkvällen med att se på en film, Arn tempel riddaren, som var helt otroligt jättebra!! Var som fastklistrad varenda sekund! Filmen var slut runt halv elva tiden, då gjorde jag tabben (skälet till att jag förblev vaken hela natten) och kikade facebook, där folk började chatta med mig.

En gammal kompis hörde helt plöstligt av sig. Bara sådär! Vi har ett på-avförhållande. Bara vänskap. Nu. Vi försökte bli något mer, men han kunde inte släppa sitt ex... Så ja... Men han hörde av sig och så chattade vi till halv ett ungefär, eller något åt det hållet.

Eftersom filmen jag hade sett har en fortsättning, så kände jag mig bara tvungen att se andra delen Riket vid vägens slut. Och ja, när den tog slut, så var det dags för mig att gå upp.

Kan varmt rekomendera er att se Arn filmerna! Visst, jag hade en klump gråt i halsen under hela filmen. Vet inte riktigt vad det berodde på, lite olika skäl, men filmen hade något som berörde mig djupt. Och så är det en scen i andra filmen som fick mig att storgråta! Jag grät, grät, grät och åter grät... Kunde verkligen inte sluta. Ska inte berätta för mycket nu, så jag förstör filmen för er som inte har sett den än. Inte kul om man vet vad som händer ju.

Filmen handlar ju om riddare, kärlek, krigen i Jerusalem mellan dom kristna oich muslimerna osv. Som ni förstår är det mycket död och så. Sorgligt javisst, men jag tycker det är ännu sorgligare när barn eller djur dör i filmer. Är så barnkär och en enorm djurvän. Det var ju då så att en vacker varelse blev dödad och nej... Nu trillar tårarna ner för kinderna igen. Hemskt vad jag är blödig då.

Sedan att det är Skarsgård x 4 får mig bara att JUBLA! Jag tycker att Skarsgård är helt fantastiska och inte heller i Arn filmerna gjorde dom mig besviken!

Skriver ett till inlägg, lite jobbigt att läsa när dom är hur långa som helst...

Hejsan. Jag har inte kommit iväg till skolan ännu. Först var planen att jag skulle hoppa över första lektionen som är matte och att jag skulle komma till klockan tio. Visst, jag hinner om jag går nu... Men jag är inte mentalt redo än, beror på att jag har ställt in mig på att jag kommer till efter lunchen istället.

Vet inte riktigt vad som är fel med mig idag..?

Måste komma iväg till skolan idag, även om det blir till sista lektionen bara. Dels för att betygen och studiebidrag + underhåll hänger på att jag har närvaro. Sedan kan jag inte sitta hemma och uggla hela tiden heller, det slutar bara att jag hamnar i en depression utan dess like. Okej, jag är i stort sett kroniskt depprimerad, men ah...

Funderar på om jag strax ska sticka ut en kort sväng, för att köpa födelsedagspresent åt mamma och även ett brev. Jag ska skicka en sak till min bästa vän på posten och behöver därför ett brev.

På något sätt så orkar jag inte alls gå ut nu, vill liksom stanna hemma så mycket som möjligt innan jag ska iväg till skolan. Fast om jag inte går nu, måste jag ta mina ärenden efter skolan och då kommer jag vara genomtrött... Hmm, svårt val, tss...

Åh, jag känner mig värsta impulsiv idag, nästan farligt. För jag kan lyckas göra nästan vad som helst...

Take me away from this life, please?

När jag var på ungdomsmottagningen förra veckan så hittade jag lite broschyrer om diverse olika saker, bland annat en om Ätstörningar. Var ju bara tvungen att lägga ett exemplar i min väska när ingen såg. Det var först nu för en liten stund sen som jag hittade den och jag läste igenom den.

Var lite halvkomiskt när jag kollade vad som stämde på mig, det som står i paranteser är mina svar.

Kort sammanfattat ur broschyren:

"Vad är en ätstörning?

• Att äta onormalt (minns inte ens när jag visste vad som ansågs normalt..? med andra ord - check!)
• Att känna stort missnöje med kroppen (känner mig grotest. Check!)
• Att ha en stark rädsla för att gå upp i vikt (finns det ngt värre?! Check!)
• Att kämpa för att ha kontroll över ätandet och vikten (besatt av kontrollen. Check!)
• Att självkänslan är mycket starkt kopplad till kroppen och hur du ser ut (min självkänsla ligger på minus 10849489595995 miljoner, så jag antar check är också?)

Kretsar dina tankar kring mat och vikt en stor del av din tid?

• Har du skuldkänslor i samband med att du äter? (ja! check!)
• Äter du antingen för mycket eller för lite? (äter ALLTID för mkt! >.< check!)
• Känner du dig missnöjd med din kropp? (öhh... ja?! Check!)
• Styr vågen ditt liv? (älskade och hatade våg, check!)
• Har träningen blivit ett måste? (nja... har mina stunder, men besatt är jag inte. Dumt nog, borde skärpa mig!!!!)
• Känns det som att du måste göra dig av med det du har ätit? (alltid, iaf på ngt sätt. Straffas ska jag för min olydnad. Check!)
• Har du svårt att äta tillsammans med andra? (har aldrig, inte ens när jag var liten, kunnat känna mig bekväm med att äta inför andra. Check!)
• Har maten blivit din fiende? (något åt det hållet ja. Check!)

Om något av detta stämmer på dig, kan det bero på att du lider av en ätstörning."

Ja... Jag tror att vi kan konstatera att jag lider av ätstörning... Fast det var ju ingen nyhet för varken mig eller er mina ana/mia systrar & bröder. Dock är min omgivning naiv och går på alla lögner som jag kan rabbla upp. Tur är väl det ändå.

"Människorna i Haiti ropar efter omvärldens hjälp = vår hjälp. Jag både vill & känner att jag måste slänga in ett litet inlägg och utnyttja min blogg för att göra skillnad. Vi kan inte bara sitta och titta på och därför ber jag alla er som läser detta att plocka upp telefonen och skicka ett iväg ett litet sms för att ge ert stöd till de drabbade i Haiti.

Skicka ett sms med texten "katastrof" för att bidra med 50 kr eller ett sms med "10katastrof" för att ge en tia. Sms:en ska skickas till nummer 72950 och dina pengar hamnar hos Rädda Barnen. Kom ihåg att det fungerar oavsett om du har kontantkort eller abonnemang! Kopiera gärna detta inlägg och släng upp det i era bloggar. Tillsammans kan vi göra skillnad! ♥"

ur DennisM's blogg. Håller helt klart med hans ord! Kom igen nu sötnosar, skicka vidare och hjälp Haitis människor till att få det bättre.