Hej där, jag sitter här och fryser. Händerna skakar och fingrarna är som isglassar. Magen kurrar högt högt... Vågen stod på minus idag, och det kändes väl bra tror jag... Idag är ingen superduper dag precis, jag bryr mig inte om något alls. Känner mig bara tom, kall och utnyttjad. En gnutta värdelös också.

Fast... Samtidigt så känner jag lite glädje.

Hittade två bortglömda vodkaflaskor i garderoben, blev förvånad eftersom jag trodde att dom var slut, men det var mig en trevlig överraskning må jag säga! Dom ska jag och en speciell person dela på, längtar tills dess. Då ska jag få skrika mig hes, springa tills jag faller ihop i en skakande hög.

Och snart får jag sällskap här i höstmörkret, eller ska man säga vinter nu? Sak samma, jag känner ingen större lust. Varför? Jag känner mig bara så ihålig när Du rör vid mig, en uppblåsbar leksak. Någon Du använder för att bli tillfredsställd en stund, sedan är det kyligt tills du återigen hör av dig och kräver att få ses.

Tack & hej.

God morgon fina läsare!

Nu sitter jag och kämpar med att få ner min kopp te, det går enormt segt. Måste snart gå till bussen, det känns inte ett dugg lockande att behöva gå ut i kolsvart mörker som dessutom antagligen är svinkallt. Blä. Mår väl inte super heller, tanken på att snart vara i skolan förstör mig, milt sagt. Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte.

Försöker stå emot tårarna som bränner bakom ögonlocken, andas normalt. Hur gör man sån där "andas i ruta"? (tror det heter så) Kanske något man borde lära sig, vem vet, det kanske till och med hjälper mot panikångest? Jag orkar inte bryta ihop idag igen, särskilt inte eftersom mamma är ledig idag och med andra ord hemma. Jag orkar inte med frågorna eller skammen av att väcka henne med hysteriska skrik.

Nu måste jag kila, puss på er sötisar :)

Btw, Jen, jag saknar dig också gumsan. <3

Finns på mobilen, min msn dummar sig just nu och jag orkar inte ta tag i det för tillfället. Plus att jag inte har så mycket tid för att sitta vid datan längre.

Avslutar med en dagens:

Humör: sorgsen
Frisyr: utsläppt med aningen volym
Klädsel: jeanslegins, svart klänning & skjorta 

Beroende: mobil & mp3 ♥
Bästa serie: Desperate housewives

Naglar: långa tvåfärgade; en mörk & en ljus nyans av korall 
Låt: Meja - Daughter of mornin'
Smink: foundation, ljus ögonskugga, puder, mascara, lipsyl 

Skor: svarta Reebook med glitter på
Frukost: en kopp te med vanilj smak
Planer: skola..

Go' morrn!

Jag har varit vaken sen halv fem, tjoooohej vad jag är pigg! (eller inte...) Blir ingen skola idag, hoppar't. Mår inte bra. För typ tjugo minuter sen, när jag stod i hallen och skulle klä på mig ytterkläderna, så slog panikångesten mig hårt i magen. Pang sa det! Så, ja det fanns inte så mycket att göra. Jag är van vid detta, jag kan inte ta mig ut genom ytterdörren, inte än på många timmar. Bara att sitta inne i lägenheten, springa runt som en yr hysterisk höna och dubbel-trippel-kolla så att ytterdörren, balkongdörren och alla fönster verkligen är stängda och låsta. Gardiner dras för, persienner släpps ner och rullgardinen i mitt rum rullas snabbt ner. Tårarna rinnner och bränner på mina kinder. Andningen är ryckig och jag hetsar mig själv till astma.

Helgen har varit stressig, men samtidigt så himla seg. Det enda som jag gör (känns det som) är att packa, packa och packa. Nu börjar jag tröttna och funderar starkt på att betala någon för att göra arbetet åt mig...!

Känns som hela min värld bara rasar, jag orkar inte, jag vet inte vad jag vill, jag vet bara vad jag inte vill. Godnatt.

It dosen't matter what I want. It dosen't matter what I need. It dosen't matter if I cry. It dosen't matter if I bleed.