Mår precis som jag förtjänar idag.

Vaknade halv 6 förut, vilket sög. Att vakna tidigt på en studiedag är aldrig kul, inte blir det roligare av att vara bakis heller. Åh jag saknar tiden då jag aldrig var bakis. Jag blev det bara inte, men nu blir jag det något enormt! Inte har jag något att ta mig en så kallad återställare med heller... Problem problem ;) Nej men ärligt så är jag inte särskilt sugen på alkohol just nu.

Vill bara ha bort mitt illamående, huvudvärken och tröttheten. Jag har spytt mängder, men jag mår nästan, men bara nästan, sämre av det. Hjälpte liksom inte.

Jag borde inte ha på min mobil när jag dricker, för inatt råkade jag visst bestämma med en kompis att vi skulle ses idag. Jag har ingen lust. Eller lust finns väl, men inte orken. Bara för att jag är bakis. Men det skälet duger inte för henne. Hon är inte riktigt för alkohol om man säger så. Och skammen med vad jag håller på med vågar jag inte erkänna för henne. Eller någon annan, typ.

Men visst, det är la positivt att ha något att göra, mindre risk för hets liksom. Men samtidigt är det så deprimerande att vara med henne ibland. För hon gör inget annat än tjatar på sitt utseende liksom. Hon är lika lång som jag, eller ah två centimeter längre om man ska vara noga. Hon är 177 cm. Hon är inte smal smal. Absolut inte thinspo. Mer normal. Egentligen hatar jag det ordet. Normal! Finns det något tråkigare ord?! Plus att normal betyder fet.

Men iaf, hon gnäller om att hon är fet. Att hennes mage hänger över byxkanten när hon sitter och bla bla bla.... Ja gumman, jag vet precis hur det känns. Med sedan väger jag typ tjugo kilo mer än dig. Och ni kan ju tänka er hur vacker jag känner mig när hon tjatar, klämmer och hatar sin kropp. Och så står jag där brevid. Fet. Betydelselös. Grå. Osynlig.

Nej nu i sommar så ska det ske en förändring! När skolan börjar i höst så ska mitt nuvarande utseende bara vara ett hemskt minne!